Lucka 11 - Prylarnas svek

Men två grejer hade ju Monstergaffeln inte tänkt på. Monstergaffelns Mindmaster 2000 var gammalmodig. Det är ju 2009 nu. Den äldre mindmastern kan bara läsa tankar som man uttalar, och muppflupp kan ju inte tala. Dels det, men sen var det också alla fluffare. Monstergaffelns Mindmaster 2000 var endast inställd på Muppflupps sinne, och man kunde inte ändra detta faktum. Så alla goda gärningar fortsatte att strömma in. För alla vet ju att när man ger någon en kram, eller hjälper någon på något vis, så mår man bra själv också.

Några dagar senare förstod Monstergaffeln vad som hade hänt. Hur gjorde han det? Jo, när han upptäckte att inga tankar ploppade upp i Mindmastern hade han läst instruktionsboken.
" AAARRGGHHOPPFLOPPP!!! JAG BLIR GALEN! Inte nog med att alla har börjat mjäka sig med goda gärningar, mina prylar börjar svika mig nu också!!!"

Trots detta fanns det fortfarande Monstergafflare. Själar som inte visste hur man gjorde när man var snäll, fluffare som ständigt saboterade och muttrade runt på gatorna och samlade på sig fler och fler julklappar till Monstergaffelns tävling. Skulle Muppflupp någonsin kunna få dom att förstå hur man känner glädje? Det började snurra i hans huvud av idéer..

/Nissarna

Lucka 10

I Monstergaffelns tankar:

Mwahaha! De skulle bara veta vad jag kan se i deras huvuden. Nog är det allt bra med pengar, när man kan få en så cool pryl som jag har fått - Greedy Mindmaster 2000. Den där Muppflupp och hans konstiga vän Odd ska inte få stoppa min chans att få alla de hundratals julklappar jag ska få! De är så sliskiga och dumsnälla med sina små blipoband och snällhetsfasoner. Och 'Ge mig en pepparpelikan till', vad är det för tramslåt? Det ska vara untz i musik, annars kan det kvitta! Nej, ingen kuljul i år inte... Det ska jag se till.

.

Från en gata i Flufflandias lilla stad kunde man genom ett fönster se in i ett svartmålat hus, där ett vitt, gurgligt vitlöksmonster satt och skrattade för sig själv i en hög av oanvända leksaker. I en annan del av staden satt Muppflupp och tröstade Odd, som fortfarande var tagen av den drömm som Monstergaffeln planterat i hennes huvud. Och ingen av dem visste att jo, det som Muppflupp befarat var sanning. Monstergaffeln hade nu en Greedy Mindmaster 2000 och det fanns inget som skulle kunna stoppa honom i hans försök till en ful jul. Eller fanns det..?

Lucka 9

Tyvärr har vi haft ett tillfälligt avbrott, så lucka 9 utfaller, men bli inte ledsna för det - snart kommer lucka 10, med den spännande fortsättningen på sagan om Muppflupp...

Lucka 8

Muppflupp öppnade dörren och där stod Odd. Hon var uppenbart skärrad och de stora, fyrkantiga ögonen lyste av panik. I sitt huvud ställde Muppflupp alla de frågor som han skulle ställt om han kunnat tala och den här stunden var en sådan stund då han önskade att han besatt den kunskapen, för Odd lyckades inte få fram ett enda vettigt ord. Efter att ha dragit in Odd i sitt hem, tvingat ner henne på den gröna, fluffiga britsen och gett henne en kopp lugnande extrakt kom Odd äntligen till tals. "Jag drömde en dröm", västa hon. "Det var dagen innan den 24e men Kung Vinter hade inte anlänt, ingenting var vitt, allt var grått. Det spelades musik, men det var inte 'Filurernas julmelodi' eller 'Ge mig en pepparpelikan till' utan en låt med ett tungt beat som kallades 'Köp 1000 julklappar och du är fab'... Och den enda julmaten som fanns att köpa var vitlökslakerad!" Odds stora ögon fylldes av skimrande vattenpölar.

Den kvällen snurrade många tankar runt i Muppflupps väldigt lilla hjärna. Kunde det vara en slump att både han själv och Odd hade drömt om sabotage? Såg de kanske framtiden, eller något som liknade den? Eller hade det som han befarat mest av allt skett, hade Monstergaffeln kommit på ett sätt att ta sig in i deras hjärnor och förstöra julen?!

/Nissarna

Lucka 7

Fult. Det var ordet som kom upp i huvudet på Muppflupp. Ett fult spel, en ful monstergaffel, en ful värld full av hans anhängare.
Sabotage. Det var det dom höll på med. Alla goda gärningar folk gjorde blev alla saboterade av Monstergaffeln och hans fula gäng. De snälla fluffarna kom rusande mot Muppflupp för att berätta vad som pågick, allt på samma gång.
"Monstergaffeln har sprutat ner hela skolan med vitlökssås!"
"Alla lappar om goda gärningar och alla blipoband är helt lökade! Vi vet inte hur vi ska göra!"
Muppflupp kokade av ilska, röd rök blåste ut ur öronen på honom.
"Det här är inte okej. Vi saboterar ju inte för honom!"

Långsamt började Muppflupp och hans vänner städa upp skolan. Nya lappar sattes upp, de fick nya blipoband och de goda gärningarna fortsatte att strömma in. Men de fick börja om från noll, hur skulle de kunna vinna mot Monsergaffeln nu?
De visste att Monstergaffeln skulle komma tillbaka, förr eller senare. När Monstergaffeln bestämt sig för något går det inte att stoppa honom.

Nästa dag vaknade Muppflupp av att det bankade på dörren, någon skrek förfärat på hjälp.

/Nissarna

Lucka 6 - Nagelbitande mardrömsskräck

Filurer från alla möjliga håll av Flufflandia hade hämtat alldeles egna blipoband. De fanns i alla färger - röda, gröna, blå, rosa, lila, gula, svarta, vita - ja, till och med glittriga och på Muppflupps blipoapparat blippade det för fullt av alla goda gärningar filurerna gjorde. Muppflupp och Odd satt i Odds koja och julpysslade och bakade pepparpelikaner. Något som de brukade sysselsätta sig med under andra advent. Idag till ljudet av blipoapparaten. Odd hade kommit på en idé om att varje gång blipoapparaten blippade fick de dela på en pepparpelikan och framåt kvällen hade de ätit så många att de var lika breda som de var långa.

När Muppflupp var på väg hem den kvällen kändes världen helt plötsligt väldigt vacker. Han tittade förundrat upp på den neongröna himlen som gav sken över Flufflandia och tänkte "kanske är det här början på något stort, kanske kan jag sprida glädje i världen... Monstergaffeln, han ska få för alla gamla ostar som nånsin har existerat för nu är snällhetens tid kommen och hans tid att bli en loser! HAH!!" Muppflupp somnade med ett leende bredare än någonsin, men natten kom att fyllas av drömmar.

Muppflupp drömde
Längs stadens gator gjorde filurer varandra glada och lite titt som tätt kunde man höra ett litet blipp från någons blipoband. Denna julen drömde filurerna om värme och inte om det senaste eller det dyraste. Skrotis, som gick på Sumtyr, höll på att guida en blind över stora vägen. Långsamt och försiktigt tog de sig över och de log när de småpratade om vädret. Helt plötsligt svischade ett fordon förbi och vips hade de blivit nästintill dränkta av en flod av vitlökssås. Som tur var kom Malcolm, som jobbade på Randiga Riddare (RR), till undsättning och skrubbade dem rena. När de hade torkat och gav sig ut på stora vägen en andra gång började det klia och de hittade metallbitar i varandras päls, så halvvägs över gatan vände de om. Malcolm kontrollerade utrustningen som han hade skrubbat dem med och upptäckte att den hade blivit utbytt! På utrustningen var två bokstäver inpräntade - MG.
Muppflupp vaknade med ett ryck.

Fortfarande skakis efter den ruskiga, nagelbitande mardrömmen anlände Muppflupp till Sumtyr. Där möttes han av ett levande kaos som han aldrig i sitt muppfluppsliv någonsin trodde att han skulle få uppleva!

Lucka 5 - En snilleblixt

Muppflupp gick med arga steg in genom dörren med Odd bredvid sig. Som vanligt var det ingen som såg Muppflupp, så genast gick en filur in i honom och undrade varför den fick så ont i axeln... Muppflupp tänkte sig ett mummel, Odd klappade hans arm och tröstade.

-Du ska nog se... nån gång kommer de kunna sig dig, som jag gör.

De tittade varandra i ögonen i två sekunder och Muppflupp lugnade ner sig för en stund. De gick vidare genom skolans korridorer till deras klassrum, där de skulle ha sovlära med herr Mössipössi som start på dagen.

-Godmorgon pluttis! ropade herr Mössipössi till Odd när de klev in, som med ett glatt tjut hälsade tillbaks.

-Wuiih, Mössipössi!

Muppflupp däremot fick inget godmorgon, men reflekterade inte över det - han var alldeles för van. Istället gick han och satte sig längst bak i klassrummet, där han i lugn och ro kunde tänka ut en plan till motattack mot Monstergaffeln...

Tiden gick och Muppflupp tänkte så det knakade. Sovläran var fort över, historian likaså och kittelkursen tyckte han knappt han börja. Lunchen kom och Muppflupp satte sig frustrerad ner med Odd som lekte med en liten papperslapp.

-Nå, sa hon. Hur går det?

Muppflupp ryckte på axlarna och tittade ner på sina händer. Sedan skrev han med stora bokstäver i sitt block:

.

FRUSTRATION!!! Ledsen filur.

.

-Men du... hm. Om du nu vill att alla ska vara snälla vid julen... tänkte Odd högt. Då kanske du borde ha typ en.. mhhhhm, jag vet inte, snällhetstävling?

Odds förslag kom som ett ljus för Muppflupp. Han såg katter dansa på borden, teskedar klinga i kör och ljusbollar hoppa upp och ner. Han hade fått en snilleblixt!

Under rasten skrev Muppflupp en egen lapp med hans egna snällhetstävling som Odd sen glatt satte upp med hjälp av sin blåa flygarsak. På Muppflupps lapp stod följande.

.

Tävling - Julens snällaste filur!

Vill du vinna den finaste julklappen av alla? Var då med i min snällhetstävling!

Ta ett blipoband från den gula stenen vid korsingen och sätt det på handleden. För varje god gärning du sen gör får du ett blip och den som har flest blip på julafton vinner!

/ Herr Jultomten (eftersom ingen visste vem Muppflupp bestämde han att Jultomten skulle vara ett mer trovärdigt namn)

.

Nu ska du allt få för din elakhet, din fis till Monstergaffel, tänkte Muppflupp och studsade, hoppfull om jul och mys, mot dagens allra sista lektion...

En ursäkt

Dagens inläggsskrivare har inte publicerat något. Anledning okänd. Vi väntar med spänning.

/Nissarna

Lucka 4 - Kriget börjar

"UUUUUR VÄGEEEEEEEEN!!!!!!!!!!!!"
Det blåa flög förbi honom och sladdade tillslut till totalt stopp några meter bakom Muppflupp.
Om Muppflupp hade kunnat tala hade han skrikit "Men ODD!!? Vad är det du tror att du håller på med, din förbaskade stekpanna!?", med en röst fylld av undertryckt ilska. Istället använde han sig av sina lappar med frågetecken och utropstecken på. Dom fungerade för lätta samtal, annars hade han ju sitt anteckningsblock med sig i överallt.

Han tryckte upp det stora utropstecknet i pannan på Odd, vilket fick henne att bli lite smått skamsen. Sedan höll han upp frågeteckens-lappen och pekade på det blåa föremålet.
Odd svarade med ett graciöst mummel.
"Mmehhhöööh..hmmm. jahvene..riktigt.. faktiskt.. Tycker du inte att den är ball? Jag har alltid velat ha en flygar-sak, och dessutom är den ju blåå!"
Muppflupp har känt Odd i alla tider, hon var hans kompanjon. Den enda han kunde lita på. Därför visste han också att Odd alltid haft konstiga idéer. Med detta i åtanke lugnade Muppflupp ner sig och förklarade med hjälp av anteckningsblocket och sin upptränade gestikuleringsteknik vad som just hänt med Monstergaffeln.

Muppflupp hatar Monstergaffeln på grund av hans fixering vid julklappar, och Monstergaffeln tycker att Muppflupp är en mes som tycker att julen handlar om fin stämning och att vara med familjen. När de kom till skolan såg de en lapp hänga på dörren:
” TÄVLING! Den som får flest julklappar i år vinner lika många julklappar av mig! Börja samla redan nu! /Monstergaffeln”

Muppflupp stelnade till. ”Detta betyder krig.”, tänkte han.

Lucka 3

Muppflupp stelnade av fasa. Vad skulle han göra nu?

-Vart tror du att du är påväg, din lilla fulfluffiga, slurpdregliga boll till konstilur?! skrek Monstergaffeln medans han gick allt fortare och kom allt närmre. Muppflupp som inte kunde prata, hoppade högt, blundade och försökte fort att bli osynlig! Men ack, han kunde höra Monstergaffelns släpande steg allt tydligare och snart stannade dem rakt framför honom. Muppflupp öppnade ögonen.

-Så, vart var du på väg din plutt? Nej men juste, du kan ju inte svara! Hahaha!

Monstergaffeln skrattade rått och hans andedräkt stank av vitlök. Muppflupp kände ett illamående.

-Men du kanske kan sjunga? Nehej, nu drabbades jag nog av önsketänk. Inte kommer du sjunga några julsånger inte, eller ha någon julafton heller för den delen. Sånt är för oss normala filurer, som kan prata! Mina geckun till föräldrar har tyckt att jag har pratat så snällt i år så att jag kommer få en julklapp för varje dag på året, vad sägs om det va!

Muppflupp tittade ner i marken medans Monstergaffeln återigen skrattade stinkande, vit sås i ansiktet på honom. Om man bara hade en vän, tänkte Muppflupp.

Nu när Monstergaffeln var borta fortsatte Muppflupp sin vandring till skolan. Han gick genom de rosa pelikanträdens skog och tittade på de små zingosvamparna som lyste starkt på marken. Han rundade den lilla stugan som var vid skogens ände och såg Sumtyr resa sig bakom kullen. Plötsligt hörde han ett tjut och något stort och blått kom flygande genom luften! Muppfluppen tog ett djupt andetag och bara väntade på det som nu kom emot honom...

Lucka 2

På väg till skolan, Sumtyr, drömde Muppflupp om en bättre värld fylld av röda och gröna nyanser, snö på marken och skratt, trots att vår Muppflupp inte själv kunde skratta. Det faktum att han inte besatt förmågan att tala var ofta till besvär då andra filurer sällan förstod vad han ville komma med sina idéer, men vår Muppflupp var van. Ibland kände sig han dock lite bortglömt för det var liksom aldrig någon som verkade se honom. I skolan var han näst intill helt osynlig.

En gång hade Muppflupp drabbats av den mycket plågsamma sjukdomen, muppfluppsfeber, och var fluffliggandes i tre månader och 16 dagar och när han tillslut återvände till skolan var det ingen som reagerade. Han tänkte att "jahaja, det är väl ingen som har noterat min frånvaro, då får jag iallafall inte indraget fluffbidrag..." och sen var det nog med den saken.

Muppflupp tyckte om de flesta filurer, men det fanns en som skulle ha fått Muppflupps hår att resa sig av skräck och avsky(om han nu hade något hår) - Monstergaffeln. Monstergaffeln var indränkt i vit, slemmig löksås som chockerade Muppflupps luktorgan så pass att lukten stannade i flera dagar. Plötsligt såg han monstret från hans mardrömmar komma emot honom! Vad skulle han göra nu?!!

/Nissarna

Lucka 1

Det var en gång ett litet djur som hette muppflupp. Muppflupp såg ut precis som en muppflupp ska, lite tilltuffsad i kanterna men med ett glatt leende på läpparna. Muppfluppar är i allmänhet mycket vänliga varelser, som inte vill någon illa. Eftersom någon aldrig sett en muppflupp förut kan vi tyvärr inte ge fler detaljer.

Just vår muppflupp är lite speciell, han kan nämligen inte tala. Detta skapar ständigt problem för vårt kära muppflupp som dessutom är ovanligt aktiv för en muppflupp. Han vill förändra världen, men framför allt vill han förändra julen. Eller har han bara fått allt om bakfoten?

/Nissarna